Arkiv för kategorin ‘Bedömning och elevledda utvecklingssamtal’
lördag, september 28th, 2013
Skolorna bjuder in till möten med läraren, där föräldern och eleven informeras om elevens resultat. Dessa utvecklingssamtal leds traditionellt av läraren och forskning visar att läraren och föräldern talar större delen av tiden, med få möjligheter för eleven att komma med sina idéer, frågor eller synpunkter. Informationen tenderar att fokusera elevens brister och läraren använder samtalet till att förhandla fram elevens positiva skolidentitet. Samtalet och dess dokumentation blir medel för att visa eleven skolans förväntningar på gott beteende, snarare än att fokusera kunskaps- och färdighetsutveckling.
De elevledda samtalen syftar till att öka elevernas inflytande genom att elevens idéer och åsikter hörs i dialogen. Arbetsgången omfattar 1-2 arbetsveckor, där eleverna gör självbedömningar av sina förmågor och kunskaper i varje ämne. Varje elev diskuterar sina resultat och framtida lärandemål och aktiviteter med sin lärare. Detta tematiska arbete avslutas med att varje elev leder ett utvecklingssamtal, där föräldern blir informerad om elevens studieprestationer samt de föreslagna lärandemålen och aktiviteterna. Läraren deltar när målen beslutas men håller sig annars i bakgrunden under mötet.
Metodens underliggande idé ska förstås som sociokognitiv, sociokonstruktivistisk och formativ: om eleven förstår sin kunskapsnivå och vad som är nästa steg blir lärandet mer effektivt. Genom att använda reflekterande dialog och en systematisk och återkommande arbetsgång kommer eleverna att tänka metakognitivt, något som visat sig ha effekter på lärande.
Denna kvalitativa undersökning omfattar gruppintervjuer av elever, lärare, vårdnadshavare och skolledare. Respondenterna valdes från två skolor som genomfört elevledda utvecklingssamtal under fem resp. tio år. Liksom det inledande projekt, där metoden togs fram för tio år sedan, har denna undersökning varit ett samarbete mellan forskare och deltagande skolor, något som gör projektet innovativt, även om undersökningsmetoderna är konventionella. Forskningsfrågorna rör hur respondenterna beskriver effekterna av elevledda utvecklingssamtal jämfört med lärarledda utvecklingssamtal, hur skolledare och lärare beskriver effekter på pedagogisk planering, skolans resultat och administration samt skillnader mellan skolornas beskrivningar.
Resultatet visar att de elevledda utvecklingssamtalen leder till att eleven förstår, kan beskriva och ta strategiska beslut om sin egen utveckling. Samtalen uppfyller styrdokumentens krav och leder också till förbättrade informativa och pedagogiska kvaliteter jämfört med de lärarledda samtalen. De elevledda utvecklingssamtalen innebär en mer egalitär maktfördelning, där eleven, till skillnad från i lärarledda samtal, är aktivt subjekt. Även lärarens och förälderns roller förändras till mer samarbetande. Resultatet visar på vikten av att introducera de nya utvecklingssamtalen för vårdnadshavarna men också att föräldrainformationen behöver vara återkommande för att göra det möjligt för föräldrarna att över åren förstå samtalens värde, funktion och sin egen roll i samtalen. Lärarens förståelse av varför det elevledda utvecklingssamtalets olika moment genomförs påverkar 3
samtalets utformning och därmed dess effekt på elevens lärande. Det pekar på vikten av att kontinuerligt utbilda lärarkåren, även i bakomliggande pedagogiska teorier. Resultatet visar också att formativ och begriplig dokumentation har en grundläggande betydelse för att eleven ska kunna ta det eftersträvade ansvaret. Sett i ett allmänt samhällsperspektiv kan metoden för de elevledda utvecklingssamtalen erbjuda en möjlighet att vidareutveckla föräldra- och elevinformation samt skolornas pedagogik.
Nyckelord: utvecklingssamtal, lärande, feedback, metakognition, elevinflytande
Läs hela utvärderingen: Elevledda utvecklingssamtal – effekter efter fem och tio år
onsdag, september 11th, 2013
Research shows that most of the talking in parent-teacher conferences is done by the teacher and the parent, with few opportunities for the student to express ideas or pose questions. Most conferences tend to focus on the shortcomings of the student, and their documentation becomes means to show the student appropriate behaviors, rather than focusing on learning progress.
Student led parent conferences aim at shifting the dialogue in favor of the student’s voice and opinions. The work starts with a thematic unit during 1-2 weeks, where the students self-assess their abilities and knowledge in each subject area. Each student and his/her teachers discuss results and future learning goals and activities. This thematic unit ends with each student leading a conference, where the parent will be informed of the student’s present progress and of the learning goals and activities suggested henceforth. The teacher will participate when the goals are agreed on, but will otherwise stay in the background during the conference.
The underlying ideas are socio-cognitive, socio-constructive, and formative: If the student understands his/her results, goals, and means to get there, learning will be more effective. The reflective dialogue, a recurrent working order, and meta-cognitive thinking will have impact on learning.
In this qualitative study, students, teachers, parents, and school leaders from two schools have been interviewed in groups. The schools have practiced student led parent conferences for five and ten years. As when the method was initiated ten years ago, this project is a joint venture, the researcher and the participating schools cooperate. This makes the project innovative, even though the methods are conventional. The research questions address how the respondents describe the effects of the student led parent conferences, compared to teacher led conferences, on pedagogical planning, school results, and administration, and differences between the schools.
Important findings are that the student, when participating in student led parent conferences, understands, describes, and makes strategic decisions about his/her development. Formative and understandable documentation is imperative if the student is to be able to shoulder the attempted responsibility. These conferences are more informative, have higher pedagogical qualities, and will introduce a more egalitarian division of power, where the student, not the teacher, is an active subject. Teacher and parent roles change to be more cooperative. The results point to the necessity of introducing the strategy to new parents, and to recurrently inform and educate them over the years, to explain the value of the conference, and their role. The teacher’s ability to understand why different methodological steps are carried out affects how the conferences are carried out and hence the effects on student learning. This shows the importance of educating the teachers about pedagogical theory connected to the conferences. From a European perspective, student led conferences offer students, parents, and teachers a better chance to develop crucial information as well as superior education.
See slide show: Student Led Parent Conferences
lördag, augusti 17th, 2013
Fritidshemmets förtydligade lärandeuppdrag gör att resultatuppföljning och bedömning på fritidshemmet också måste diskuteras. Så här skriver Helene Staflund, som studerar till fritidslärare:
”Många fritidslärare ställer sig frågande till huruvida vi kan och ska bedöma eleverna och deras sociala utveckling på fritidshemmet. Jag ser det som att om det hjälper eleven vidare i sin utveckling är det en självklarhet. Man kan göra det i form av sociogram, observationer, enkäter och framförallt i samtalet mellan lärare och elev. Den stora farhågan tror jag ligger i att många fritidslärare är rädda för att vi ska bli skolifierade. Men fritidshemmet tillhör skolan och vi är ett undervisande yrke. Man måste vända på det och se att om vi dokumenterar och gör pedagogiska planeringar stärker och tydliggör vi vår yrkesroll och synen på fritidshemmens kvalitet ökar. En pedagogisk planering behöver inte göras för varje moment vi utför på fritidshemmet utan man kan göra dem på de mål fritidshemmen har. De förmågor som står kan lätt brytas ned och anpassas efter de elever vi har. Det viktiga är att vi har med mål, syfte och styrdokument för att visa att vårt lärande även det är viktigt. Vi får heller inte glömma de elever som inte går på fritidshem. Utan samverkan går de miste om vår fritidspedagogik vilket vore oerhört beklagligt.
En annan oro som kan vara en bidragande orsak till att dokumentera och bedöma eleverna är tiden. Fritidsläraren har svårt att se vart tiden ska tas ifrån. Men om man utgår från att fritidslärarens huvudsyssla är på fritidshemmet så måste tiden tas på förmiddagarna. Det behöver inte heller ta så lång tid när man väl fått till rutiner för dokumentation och pedagogiska planeringar. Man kan i arbetslaget skapa mallar för hur de ska se ut eller höra med andra skolor hur de gör. Varför uppfinna hjulet två gånger. Det är ju till för att höja vår yrkesstatus och ge eleverna det bästa. Då kan det få vara lite jobbigt ett tag framöver när man vet att det gagnar eleverna i deras framtida lärande. Det är ju därför vi är där.
Läs fler artiklar reflektioner om bedömning på fritidshemmet:
Analys av bedömning på fritidshem – med utgångspunkt i en pedagogisk planering, Maria Ljung
Analys av ett strukturerande och synliggörande av bedömning på fritidshemmet, Hanna Melin Nilstein
onsdag, november 7th, 2012
Elevledda utvecklingssamtal är ett relativt nytt fenomen inom skolan. Den stora skillnaden mellan dem och de mer traditionella utvecklingssamtalen är att eleven själv får vara ordföranden och leda sitt samtal. Det uttryckta syftet från skolor för att använda sig av den här nya formen av utvecklingssamtal är att de vill göra eleverna mer medvetna om sin egen kunskapsnivå och motivera dem till att vilja utvecklas. I det här arbetet presenteras en mindre studie om elevers egna upplevelser kring sina elevledda utvecklingssamtal.
Det övergripande syftet med undersökningen är att kunna få en uppfattning om eleverna
egna tankar kring sina upplevelser om hur det är ta ansvar för sitt eget utvecklingssamtals genomförande samt om och hur den här metoden påverkar deras studiemotivation och resultat. En grupp elever, vana vid elevledda utvecklingssamtal, intervjuades genom kvalitativ metod. Resultatet visar att eleverna ansåg samtalen som roliga och de uppfattar det som om att lärarna ger dem ett förtroende och att de uppfattas som pålitliga. Läs hela: Elevledda utvecklingssamtal – Charlotta Wall
tisdag, januari 24th, 2012
Se bildspel: IUP Elevledda utvecklingssamtal
tisdag, januari 24th, 2012
Detta material som underlag för rektorers klassrumsobservationer har utvecklats av en grupp bestående av 6 rektorer samt en forskare (Ann S Pihlgren), som träffats för dialog om pedagogiskt ledarskap.
Under perioden har ett observationsunderlag för rektors observationer i skolverksamhet utvecklats. Materialet och arbetssättet har utvecklats och förfinats genom pedagogiska diskussioner, försök med klassrumsobservationer samt genom läsning av litteratur.
Ta del av matriser och läs instruktionen: Matris kunskap.fädigh-förmågor Matris Fritidshemmets verksamhet
Läs paper till The International Conference on Thinking 2013, Nya Zeeland: Principals Cooperating to Assess Classroom Practice
zp8497586rq
lördag, februari 12th, 2011
Se hela bildspelet: Betygssättning år 6
lördag, februari 12th, 2011
Att utveckla inflyatnde och ansvar i elevgruppen är ett komplicerat, men nödvändigt läroplansbundet arbete. Utvecklingsmatrisen ger dig hjälp att själv fundera på hur långt du kommit i arbetet för elevinflytande och ansvar med hjälp av de olika kriterier som Celestin Freinet, den franske pedagogen ställde upp, bl.a. i sin bok ”För folkets skola”. Matriserna kan också användas för kollegial eller rektors återkoppling, som observationsunderlag vid lektionsobservationer. De fungerar för alla klassrumssituationer, oavsett barnens ålder.
Se matrisen: Utvecklingsmatris Freinetpedagogik i undervisningen
